Repuls är en kompromisslös poesimonolog präglad av ambivalens och förskjutna minnesförvrängningar, där Polanski och Ovidius är återkommande dialogparter. Likt Narcissus som söker sin Eko famlar diktens jag efter självet och omvärlden, men lyckas hon någonsin nå fram till sitt dolda du?
Titel: Repuls
Författare: Helena Boberg
Utgivningsår: 2011
Antal sidor: 96
Helena Boberg. Foto: Anna Classon
AXPLOCK UR RECENSIONERNA:
Tålmodigt formar hon en återhållsamt omsorgsfull poesi med uppdämd sprängkraft som gång på gång tätnar i starka formuleringar /…/. Boberg har med sin debut djärvt och säkert åskådliggjort livets ängslor och osäkerheter.
— Tom Hedlund i SvD 3 juni 2011
Hon beskriver en kärlek av kamp, motstånd, begär och underkastelse. Men också klaustrofobi […] I denna kompromisslöshet blir Helena Bobergs poesi till, skarpt och naket men också avskalat anonymt. Dikterna hämtar sin intensitet just ur denna spänning, vägrar passionerat att bli terapeutiska […].
— Eva Ström i Sydsvenskan 10 maj 2011
Repuls vistas i det motstridiga, insisterande och drabbande uthålligt. Det är en dikt som inte överskrider de igenkännbara strukturer den arbetar med – så som psykoanalytiska begrepp och kön – men som i sitt kvardröjande utsätter dem för ett nötande, tärande. Väldigt ofta blir det väldigt snygg dikt.
— Kristofer Folkhammar i Aftonbladet 10 maj 2011
Det är en dyster och nästan klaustrofobisk monolog, ibland avbruten av diktjaget själv, som inför ett odefinierat »du« urskuldar sig och ifrågasätter det hon skrivit. Isolering, identitetsförvirring och äckel är grundteman i samlingen, som också har lånat sin titel från Roman Polanskis psykologiska skräckfilm Repulsion.
— Annika Sundberg i Bibliotekstjänst häftepos 11115447